mattiaslarsson

Då var det dags att gnälla av mig lite igen. Eller snarare tröstskriva.

Jag tror att jag har börjat få känslor för henne igen. Det var sisådär 7 år sen sist, och då bröt vi kontakten strax därefter.

För att göra en lång historia kort: Vi började snacka via Lunarstorm (jag vet, fjortis), vi fick bättre och bättre kontakt och till slut fick jag hennes nummer. Jag ringde henne en kväll och vi snackade hur länge som helst. Sen blev det oftare och oftare. Vi snackade nästan dagligen och dessutom så hördes vi en hel massa på MSN och via SMS också.

Hon gav mig en hel massa bekräftelse i form av att hon gjorde bilder i form av "Svea-Greta+Mattias=SANT" (nej, hon hette inte Svea-Greta, men vill inte outa hennes namn här, om hon nu skulle läsa det här). Jag blev givetvis glad över det och kände att vi hade nåt på G. Jag ville träffas, men hon verkade vilja ha mig på avstånd. Hon pluggade ca 3 mil från där jag bodde och bodde 5 mil åt andra hållet från mig.

Jag såg det dock inte som nåt större problem för jag hade ju bil och därför kunde vi ses ändå, om så bara för en kväll eller nåt.

Jag ifrågasatte nångång varför hon aldrig ville ses och hon hade alltid nåt att skylla på. Till slut bestämde jag mig för att kolla upp henne lite och hittade henne på ett community som var mer sexinriktat. Där i hennes gästbok såg jag att nån annan kille hade skrivit en massa till henne i stil med "Tack för inatt, sötnos", "du är och duschar nu, kom tillbaks till sängen" osv osv. Vid det här laget var jag på riktigt kär i henne. I samma veva fick jag dessutom reda på att hon skulle gå med samma kille på skolbalen (3:an i gymnasiet). Min värld rasade halvt om halvt samman.

Anyway, hon fick dåligt samvete, bad om ursäkt och körde nån lätta-vägen-ut-bortförklaring.

Vi träffades dock nån dag senare när jag var i hennes hemstad och träffade en kompis.

 

Dagen efter flyttade jag till Sthlm för att vara där hela sommaren. I början hade vi ingen kontakt alls, trots att jag fortfarande var kär i henne. Efterhand blev det mer och mer för att till slut bli lika gulligt och puttinuttigt som förut. Vi snackade i telefon varje dag, och alltid timmeslånga samtal. Jag var kär i henne då igen och hemflytten närmade sig igen. Dagen innan jag skulle flytta hem igen berättade hon att hon hade blivit tillsammans med en annan kille. Min värld rasade samman igen. Det kändes som att hon bara hade lekt med mig och mina känslor hela sommaren. Som ett tidsfördriv ungefär. Som nåt som bara dög när hon inte hade nån annan som gav henne uppmärksamhet.

Vi tappade kontakten igen, men fick upp den igen ett tag senare. Det blev dock aldrig som förut för hon hade ju kille nu. Och jag var trött på att bli behandlad som att jag bara dög när ingen annan fanns till hands för henne.

Jag stack iväg på festivaler sommaren -07 och hade hur kul som helst. "Glömde" bort henne mer och mer och vi tappade kontakten i princip helt där vi inte hördes alls under nästan två månaders tid.

En dag hörde hon bara av sig och då visade det sig att det hade tagit slut med hennes kille bara någon dag tidigare. Jag tyckte att det var så jävla ljust och bad henne väl mer eller mindre fara och flyga.

 

2010 fick vi upp kontakten igen. Jag minns inte vem som la till vem på MSN, men vi började snacka igen iaf. Jag var dock mitt i ett förhållande med en annan tjej sen nästan 3 år tillbaka och jag tror att hon också hade kille nånstans. Vi hördes därför bara ganska sällan och det var mer artigt kallprat än ett riktigt samtal. 2011 tog det slut med min tjej och det var då också slut med den här tjejens kille, så vi fick upp mer och mer kontakt. Jag åkte iväg på resa och vi hade ganska mycket kontakt medan jag var borta. Strax därefter flyttade jag tillbaks hem till min gamla hemstad (efter 2½ år i Sthlm) och jag och den här tjejen började träffas igen. Inte så ofta men ändå med jämna mellanrum. Problemet var bara att såfort vi träffades så var hon aldrig så aktiv. Hon ville liksom aldrig hitta på nåt och dom flesta gångerna vi har träffats sen dess har hon varit mer intresserad av sin mobiltelefon eller dator än av att umgås med mig.

 

För två veckor sen skulle jag hälsa på vänner i andra sidan landet och därmed skulle jag också passera hennes nuvarande hemstad, där hon pluggar, på vägen dit. Jag sov över både på vägen upp och ner. Då hände det visserligen ganska mycket mer än bara sova - för första gången mellan oss - men det här var först efter att hon hade suttit och SMSat med en annan kille under halva kvällen. Jag blev lite småsur för det för jag menar, sen hon flyttade dit så ses vi väldigt sällan och det är över 100 mil mellan oss nu, så när vi väl ses kan hon väl umgås med mig istället för att nörda framför datorn vilket hon gör alltid annars.

 

Hur som, nu i veckan snackades vi vid och då berättade hon att hon skulle åka och hälsa på killen som hon SMSade med hela kvällen. Hemma hos honom. Sova över. Och det vet vi ju vad det innebär.

Jag fick en stor klump i magen. Inte för att hon och jag är exclusive på något sätt, men det var då jag insåg att jag nog är kär i henne igen.

Grejen är ju att hon har dåligt självförtroende och verkar vilja ha komplimanger. Hon har börjat nätdejta och därigenom får hon också uppmärksamhet - från badboys. Ni vet, tatuerade och piercade hunkar som är vältränade men i själva verket bara är ute efter ett ligg. Hon hoppas dock att hon ska finna den stora kärleken varje gång, men det slutar alltid med att hon blir "utnyttjad", ligger med dom och sen skiter killarna i henne. Vilket innebär att hon känner sig nere...

Och vips så kommer jag in i bilden igen.

Jag pallar inte. Jag pallar verkligen inte längre. Jag funderar på att säga upp kontakten med henne igen. Eller ja, låta det rinna ut i sanden. Inte skriva till henne, inte ringa henne. Och om hon hör av sig till mig vill jag bara ignorera det. För jag orkar verkligen inte gå igenom det här en tredje gång.